- Hej, och vem är du? Frågade hon. Jag märkte att hon brydde sig om mig och ville veta vem hennes dotter stog och kysste.

- Mamma, det här är Zayn. Sa jag och hon tittade på mig en undrande blick.

- Din kille?

- Ehm.. Ja, typ. Svarade jag och hon nickade och tittade på honom. Jag gav henne en blick om att hon skulle sluta glo så mycket.

- Trevligt att träffas, jag heter Fia. Sa hon och räckte fram handen. Han var trevlig och förhoppningsvis skulle hon gilla honom. Dom småpratade lite och jag märkte hur han försökte fjäska lite för henne. Men det som var så bra, var att han lyckades med det också.

- Trevligt att träffa dig Zayn, du är en bra kille för Johanna. Sa hon sedan och jag suckade.

- Kan du gå nu? Fräste jag sedan och hon skrattade samtidigt som hon stängde dörren. Han flinade mot mig och jag himlade med ögonen och tog mig ur hans armar som omfamnat min kropp.

- Hon är så jävla pinsam & jobbig! Sa jag sedan och gick med bestämda steg ut på gatan. Han sparkade iväg en sten och gick efter mig.

- Jag tyckte hon var schysst. Sa han och jag skakade på huvudet.

- Hon är snäll, men världens jobbigaste morsa. Hon bryr sig för mycket liksom.

- Det är väl bara bra. Det är ett tecken på att hon älskar dig. Sa han och jag nickade.

- Jag antar det.

Vi gick hand i hand fram på stadens gator och pratade. Just då slog det mig att jag fortfarande inte riktigt visste om det var vi nu. Men jag kan inte fråga det heller. Då kanske verkar jag för på eller bara allmänt dum. Och konstig.

- Zayn. Sa jag och stannade. Han stannade och tittade på mig och la armarna om min midja. Jag granskade hans vackra ansikte och funderade lite på hur jag skulle säga det.

- Är det.. Är det vi nu? Frågade jag och han tittade på mig. Jag väntade nervöst på svaret.

Jag gick ut och satte mig på cykeln och skickade ett sms till Harry. Kanske ville han träffas en stund?

Jag började cykla mot stan och sedan fick jag ett sms från honom.

Stanna utanför Sandys, jag kommer dit :) puss. Skrev han. Jag läste smset om och om igen. Men börajde sedan cykla mot Sandys. Han var redan där och jag hoppade av cykeln och sprang fram till honom. Han bar upp mig och snurrade runt mig i hans famn. Jag kysste honom och han besvarade den. Sedan kramades vi bara.

- Jag älskar dig Hannah. Viskade han. Jag svarade honom och sedan började vi gå hand i hand fram på gatan. Vi svängde runt en husknut och mötte Zayn & Johanna. Dom gick hand i hand, precis som vi.

- Men tjaaaa! Sa Harry direkt och släppte min hand och sprang och gjorde något handslag med Zayn. Johanna gick fram till mig och gav mig en varm kram. Jag drog in hennes doft och kände hennes mjuka långa hår blåsa lite lätt i vinden. Vi gick alla fyra tillsammans och snackade. Jag gick hand i hand med Johanna precis framför killarna som gick bakom oss och snackade om något helt annat. Regnet började ösa ner och vi blev alldeles blöta. Så vi gick hem till Harry, för han bodde inte så långt ifrån. Jag blev lite nervös för att gå hem till honom. För att träffa hans föräldrar om vi stöter på dom i hans stora hus. Villan var stor och gulfärgad. Trappan upp till ytterdörren var alldeles vit, vaniljvit och det såg ut som att ingen nånsin hade satt sin fot där för den var så ren. Han såg ut att bo i ett riktigt överklasshem. Han öppnade dubbeldörren som var deras ytterdörr. Han tog min hand och så gick vi in. Jag ställde mig tättintill honom och Johanna gick till Zayn. Det var ingen i hallen när vi kom in. Det var verkligen fint därinne. Taket var högt och mitt i hallen hängde en ljuskrona i alla möjliga vackra former av diamanter.

- wow. Sa jag och han vände blicken på mig.

- Vadå?

- Det är verkligen fint här. Sa jag och han ryckte på axlarna. Vi tog av oss ytterkläderna och gick in. En man kom in från köket i en blå & vit-randig onepiece.

- Oj, två nya ansikten såhär på kvällskvisten. Hej, mitt namn är Charlie. Sa han och räckte fram handen till mig. Jag skakade den artigt och berättade mitt namn och Johanna gjorde likadant.