Jag är nog världens lyckligast tjej, tänkte jag när vi gick hand i hand nerför trappan och till dom andra. Alla satt i vardagsrummet. Som inte längre var ett vardagsrum, dom hade förvandlat det till ett stort mysrum. Det låg massor med kuddar över hela golvet. Sackosäckarna låg också på golvet och en massa täcken och filtar. Dom hade även lagt soffdynorna lite här och var. Soffan, utan dynor, hade blivit som ett bord där allt snacks och godis stog.

- HEJ! Skrek alla till oss och jag skrattade så jag vek mig. Vi satte oss och lyssnade på när dom fortsatte prata om det dom innan hade pratat om. Jag satt tätt intill Louis som tog en klunk av cidern.

- Men nej! Skrattade Julia och Harry flinade mot henne.

- Jo! Sa Zayn som också flinade.

- Men när vi är och festar så kommer ni bli oroliga! Sa Harry och lutade sig bakåt och la händerna bakom nacken, som att han var en kung eller nåt liknande.

- Varför? Frågade Julia som inte tog det lika oseriöst som han ville att hon skulle.

- Men vet ju aldrig var som händer. Sa han och höjde ögonbrynet. Hon blängde på honom och lutade hakan i sin handflata.

- Harry! Fräste Niall som förstog att det inte var så bra sagt. Jag skulle aldrig bli orolig över Louis. Julia kastade en blick mot mig. Våra blickar säger mer än tusen ord. Hon fattade inte hur han kunde säga så när dom knappt ens var tillsammans, det gjorde allt bara mer osäkert och tveksamt. Menade hon med blicken och jag ryckte på axlarna mot henne.

- Men Julia. Vart du sur? Frågade han och hon skakade tveksamt på huvudet.

- Jag skojade bara. La han till och försökte krama henne.

- Inte det bästa att skoja om Hazza. Sa Louis och tittade mot mig. Han log och jag log lika mycket mot honom.

- Jag vet, men jag menade inte så. Ville bara testa henne, för jag vill veta hur hon fungerar när det gäller sånt. För jag gillar ju henne och vill att det..

- AWW! Sa alla i kör och avbröt honom mitt i meningen. Han blev generad och Julia rodnade.

- HALLÅ DET ÄR NU NI SKA KYSSAS! Skrek Zayn och alla skrattade. Han var så rolig, och go. Dom tvekade men kysste varandra snabbt. Det var mer som en puss. Jag tog ciderglaset ur Louis hand och drack en klunk. Sedan gav jag tillbaka det och han reagerade inte så mycket. Det var okej att jag smaka.

- Men ni då? Sa Liam och tittade på oss. Jag tittade upp från golvet och tittade osäkert på honom.

- Va? Frågade jag och skrattade lite nervöst. Alla log mot oss och verkade vara lite mer seriösa och glada när det gällde oss. Dom kanske tyckte vi var lite mer seriösa än Harry & Julia.

- Hur är det mellan er då? Frågade Harry och log.

- Bra. Svarade Louis och jag nickade.

- Är ni tillsammans eller är hon bara tillfällig, Louis? Skrattade Niall och jag gav Louis en blick.

- Vi är.. Vi är tillsammans. Sa Louis stolt och vi båda log. Alla fick ur sig ett aww och log glatt mot oss. Jag kände mig så lycklig med honom och alla dom här underbara vännerna. Dom fortsatte prata om olika saker. Saker som mest bara var en massa babbel som inte hade någon betydelse. Jag reste mig upp och gick till köket. Jag gick till kranen och tog fram ett glas och drack några klunkar. Louis följde efter och stog lutad mot barbänken och tittade på mig.

- Du. Det där Niall sa.. Sa jag.

- Han skojade bara. Jag är inte sån. Avbröt han direkt och jag tittade på honom med en blick som ville säga "säker?".

- Lita på mig. Sa han och jag nickade. Sedan gick jag fram och kysste honom. Vi gick in till dom andra. Klockan tickade på och jag somnade till.

~

Louis väckte mig och log mot mig när jag kisade irriterat.

Jag öppnade ögonen mer och förstog först inte vart jag var. Men märkte att jag var i vardagsrummet fortfarande. Alla var kvar och dom andra verkade vara piggare och jag var som vanligt alltid den somnade till.

- Är du trött, sötis? Frågade han tyst. Jag rodnade samtidigt som jag nickade.

- MEN GODMORGON TURTURDUVAN! Ropade April som satt vid Zayn och Niall. Jag borrade ner ansiktet vid Louis axel och rodnade ännu mer. Hon ropade så bara för hon vet hur jag blir. Jag kollade klockan och den var 01.17.

- Jag tror jag måste gå nu. Viskade jag till Louis. Han gjorde någon form av en valpmin.

- Jag vill inte att du ska gå. Svarade han och jag log.

- Pappa får damp.

- När får jag träffa din pappa, han verkar cool! Sa han med ett leende. Jag blängde på honom.

- Cool.. Är du galen? Skrattade jag och han skakade på huvudet.

- Seriöst. Sa han sedan med ett lite mindre leende. Jag ryckte på axlarna.

- När jag berättat om dig för honom. Då kanske det är lämpligare att träffa honom..

- Har du inte talat om mig? Flinade han.

- Du vet. Jag är en sån tjej som aldrig pratar eller talar om för pappa om sånt förrän han själv får reda på det.

Han kysste mig snabbt och sedan reste vi oss upp.

- Vart ska ni? Frågade Julia och jag sa att det var dags för mig att gå hem. April och Julia sa att dom också behövde gå hem. Niall gnällde och Harry försökte hålla kvar henne.

- Ni kan följa era bruttor om ni vill. Sa Liam och vi skrattade. Jag hade redan satt på mig skorna och gick och gav Liam & Zayn en kram. Sedan tog jag Louis hand och gick ut. Han la armen om mig och sedan kom dom andra och vi började gå. Det började bli lite kyligt ute nu eftersom att det var lite senare än mitten på sommaren.

När vi gått en bit så började jag & Julia huttra. Louis gick bakom mig och gnuggade händerna på mina armar så det blev varmare. Sedan tog jag hans hand och drog fram honom bredvid mig. Vi närmade oss min husbåt och killarna valde att gå förbi den. Vi stannade utanför och jag gav Harry, Julia, April & Niall en varsin kram. Sen fortsatte dom gå mot Aprils hus. Jag la armarna runt hans hals och han la sina runt min midja. Vi stog och kollade varandra i ögonen och log som två fån.

- Sammie.

- Ja?

- Du är så vacker. Sa han tyst och jag fick ur mig ett aww.

- Sammie.

- Ja? Sa jag och skrattade till lite.

- Jag älskar dig. Sa han med känsla. Jag kysste honom, länge. Han kramade om mig hårdare och jag kände hans kropp mot min.

- Hallå där! Ropade en bekant röst. pappa. Jag vände mig snabbt om och såg hur han tittade fram i dörrspringan.

Det kunde ju inte bli pinsammare. Det kunde inte bli värre. Visst skulle pappa få reda på Louis men inte på det sättet när han har händerna om min rumpa och så står vi och hånglar. Jag rodnade riktigt ordentligt och Louis skrattade tyst åt situationen.

- Ja nu har du fått träffat min pappa iallafall. Sa jag tyst och han flinade. Sedan klev han på däck och sträckte fram handen till pappa. Jag tyckte det var så pinsamt, pappa ska väl hålla på nu som han alltid gör mot mina killar. Larva sig och tro att han är rolig. Pappa räckte fram handen med ett leende och jag typ dog.

- Jaha så det är du som är min dotters pojke, du tar väl hand om henne annars..! Sa han och gjorde en mörkare röst på "du tar väl hand om henne annars..!". Jag klev på däck blängde på honom.

- Pappa sluta va så pinsam. Sa jag och han viftade med handen åt sidan och gjorde nån larvig fjortisstil.

- Aah asså bah omg han kanske tycker jah ä störd eller nåt, men fuck it jao. Sa han och höjde blicken typ sju mil upp till himlen.

- PAPPA! Sa jag med bestämd röst och han log.

- Förlåt gumman. Jag heter Stefan och är alltså Sammies pappa. Sa han och var lite normalare.

- Jag heter Louis.

- Och han är min pojkvän. Hejdå! Avbröt jag och stängde dörren. Louis gjorde en min mot mig.

Jag drog med honom från däck för att pappa inte skulle se lika mycket ifall han tittade.

- Han var ju bara rolig, älskling. Sa Louis och jag skakade på huvudet.

- Han är sjukt jobbig, men jag vill inte vara taskig heller eftersom att mamma gick bort.. Sa jag och blev avbruten.

- Va? Frågade Louis förvånat.