Zayn skrattade medans vi andra inte riktigt fatta varför. Men sen började Sanna också skratta.

- Niall, du drar varenda gamla replik varje gång du vill få något med henne. Först blir det fest och sen då jävlar. Skrattade han och jag fnittrade lite och Niall flinade samtidigt som att han suckade.

Vi bestämde oss för fest. Men jag vill inte dricka. Sanna satte sig bakom Niall på hans moppe och jag bakom Zayn på hans. Jag fick låna en hjälm som Zayn hade med sig under stolen och sedan la jag armarna runt hans midja när han åkte. Efter några minuter genom Londons centrala så stannade dom vid den gamla delen av stan för det var lite lugnare där. Vi gick in och jag tog av mig min jeansjacka och var blyg. Försiktigt gick jag mot ett bort och satte mig ner i soffan. Dom andra gick ut på dansgolvet och började dansa vilt. Jag ville så gärna vara med, men det skulle bara bli konstigt. Jag känner dom ju inte. Men dom bad mig att hänga med på fest så varför inte? Jag reste mig upp och gick fram till dom och började dansa. Först dansade jag lite lugnare än dom men sedan dansade jag galet tätt intill dom andra. Sanna hostade och gick för att röka en cigg. Jag gick efter henne och satte mig bredvid henne på bänken utanför festen.

- Var inte blyg nu, bruden. Sa hon och log mot mig.

- Va? Vad menar du?

- Ja, du får inte bli blyg nu. Festa hårt med oss! Sa hon glatt och jag log.

- Zayn kollar in dig rätt mycket. Sa hon och tog ett bloss och pressade den senare mot marken och jag svarade inte. Vadå? Kollar han på mig? Visst har jag ingenting emot det, för han är ju snygg. Eller, sjuukt snygg rättare sagt.

Vi gick in och dansa med dom igen. Efter en stund gick Niall och Sanna undan och låste sig sedan in på toaletten. Jag satte mig i soffan och Zayn satte sig bredvid mig.

- Man förstår ju vad dom gör därinne, iallafall. Sa han och tog en klunk av vinet. Jag nickade lite med ett leende och han granskade mig och verkade lägga märke till något speciellt.

- Du. Om Sanna beter sig konstigt ibland eller säger något typ wierd så är det för att hon har det lite svårt just nu. Det är kul att umgås med henne, hon är äkta. Hon är en riktigt vän. Men hon är speciell.. Sa han och kollade på mig. Jag nickade försiktigt, jag visste inte riktigt vad jag skulle säga när han sa så. Men det var snällt att han sa så.

- Hon behöver en vän just nu, hon har det riktigt jobbigt med sin mamma som är sjuk och inlagd på akuten. Så.. Jag är barndomsvän med henne, hon är min bästa kompis och hon behöver stöd liksom. Så.. Att du vet. La han till och jag sa tyst att jag förstog. Det är inte lätt att ha en förälder som är sjuk. Jag har inte varit med om det själv, men skulle kunna tänka mig hur det känns. Eller jag tror inte att jag skulle kunna sätta mig in i hur det skulle vara. Han gav mig ett glas vin och jag ville inte säga nej och började dricka av det. Sanna har rätt, han kollar rätt mycket på mig. Han drack upp vinet och jag drack sedan upp mitt. Jag tyckte det var gott och bad om mer och mer. Efter ett tag hade jag druckit flera glas vin och kände mig illamående.

- Oj, vad du dricker. Du brukar väl inte dricka eller så? Frågade Zayn och småskrattade lite när jag hostade och rynkade pannan för att kunna se ordentligt.

-  Vadå?

- Men asså, det syns på vissa människor. Drick inte mer nu. Sa han och tog glaset ur min hand och ställde det på bordet. Allt blev suddigare och suddigare och jag kunde inte hindra mig själv och räckte handen efter glaset och tog ännu en klunk men han tog det ifrån mig igen.

- Ellie, drick inte mer nu. Sa han lugnt och gav mig ett glas vatten istället. Jag började spy och han hämtade en påse och sedan blev allt svart.