Jag gick fram till kassan och Emmy frågade om jag ville något speciellt.

- Ja, jag och tjejerna ska ju ha visning och behöver några modeller för alla olika åldrar. Vill ni vara modeller för eran ålder? Frågade jag och hon nickade.

- Ja jag vill, det skulle vara superkul! Fråga Sara om hon vill. Sa hon och jag log mot henne som ett tack. Jag frågade Sara och hon ville gärna ställa upp. Vilket bara var goda nyheter och framsteg för vårat projekt.

Jag satte mig vid bordet igen och berättade för tjejerna och dom jublade av glädje. Dörren öppnades och in kom Liam, Louis & Zayn. Jag ropade hej och alla killarna ropade tillbaka. Liam gick fram till oss och hälsade. Sedan satte han sig på huk bredvid och kollade in min skiss.

- Nice! Sa han och jag log.

- Tack älskling. Ska inte ni göra något idag eller?

- Nej vi har så jävla tråkigt så vi åker runt i stockholm litegrann och vi stannade här för att titta förbi och hälsa. Sa han och jag nickade.

- Men vi skulle väl till grönan nån dag den här veckan? Jag behöver paus från projektet. Flinade jag och han la handen på mitt lår.

- Vi kan åka dit imorgon om du vill. Sa han och jag ville jättegärna åka. Han kysste mig snabbt på munnen och gick sedan till dom andra som stog vid kassan.

Clara och Andrea tittade på mig och såg glada ut.

- Åh, ni är så perfekta tillsammans. Sa Andrea med en suck.

- Ja, så jävla söta. Ögongodis! Sa Clara direkt efter och jag skrattade när hon sa det.

Det kom många kunder och jag orkade inte bry mig. Louis höll om mig runt midjan och vi kysstes. Jag ville inte bry mig kan man väl säga. Han var det viktigaste just nu. Det var som att en strålkastare riktades mot oss och hela världen stannade upp. Tiden stog still och alla tittade på oss. För mig är det precis så det är, men alla andra ser. Alla andra ser mig kyssa Louis offentligt. Självklart kommer det komma ut bilder på oss, men då får det göra det. Jag är lycklig med honom och jag hoppas han är lycklig med mig också. Han avslutade kyssen men fortsatte kolla mig i ögonen.

Jag tittade konstigt på honom och han suckade medans han tittade bort.

- Vad är det? Frågade jag.

- Nej ingenting, jag älskar dig. och vad som än händer så vill jag att du ska veta det. Sa han och jag gjorde en förvånad min.

- Va, okej? jag älskar dig också.

Sedan sa dom hejdå alla 3 och åkte vidare. Jag berättade för Sara om vad han sa och hon gjorde en förvånad min hon också.

- Varför säger han så, det är som att han gjort något och vet att du dumpar honom när du får reda på det? Jag hoppas inte det är så. Han är en bra kille, lita på honom. Sa hon och jag nickade.

- Det gör jag, till 110%.

Tiden gick fort och det var dags att stänga. Tjejerna som jobbade med modeprojektet satt fortfarande kvar och arbetade.

- Vi måste stänga nu, tyvärr. Sa jag och dom gjorde ledsna miner.

- Men vi har bara lite kvar. Sa Clara och Ellie nickade.

- Okej, Ellie, om du får nycklarna och så går ni DIREKT när ni är klara och så lovar du att låsa och släcka efter er? Sa jag och tog fram nycklarna.

- Absolut, du kan lita på mig. Sa hon och jag log när jag räckte henne nycklarna.

- Vi ses hemma hos killarna snart då. Sa jag och gick efter Sara som hade gått i förväg.

Jag la nycklarna i min ficka för att inte tappa bort dom. Emmy litar på mig nu och det kommer hon inte ångra att hon gör för jag är en bra kompis och det går att lita på mig. Vi snackade om andra saker istället för att skissa men jag kände att vi måste bli klara så att jag kan ge tillbaka nycklarna och åka hem.

- Nu gör vi klart det här tjejer. Sa jag och började skissa istället.

- Oj, är du tjurig eller? Frågade Andrea och jag skakade på huvudet.

- Vi kan inte sitta på deras café hela kvällen, dom har ju faktiskt stängt och jag lovade ju att inte vara här för länge. Sa jag och dom nickade. Vi fortsatte skissa och diskuterade hur vi skulle göra. En knackning väckte mig ur min koncentration. Jag kollade mig omkring och knackningen hördes igen. En rysning spred sig över min rygg och jag kollade mig oroligt omkring.

- Hör ni inte?

- Vadå? Frågade Clara och flyttade inte ens blicken från skissen.

- Det är ju nån jävel som knackar. Sa jag och reste mig upp.

En smäll hördes då istället och direkt efter ett skrik. Tjejerna hörde skriket och sedan såg vi skuggor utanför glasväggen.

- OKEJ VI DRAR NU! Sa jag bestämt och plockade ihop alla saker och släckte överallt på caféet. Tjejerna tvekade för dom vågade inte riktigt gå ut. Men jag sa åt dom att vi skulle gå ut nu innan det var försent. Dom lyssnade och vi sprang ner till gatan och ställde oss mot husväggen. Det var mörkt ute och susningar som lät som viskningar flyttade sig vidrigt runt med vinden. Med skakig hand ringde jag Liam och han svarade efter bara två signaler.

- Hej älskling. Sa han helt lugnt i luren. Jag snyftade samtidigt som jag skakade. En smäll, nästan som ett skott hördes högt. Det lät inte som att det alls var långt ifrån oss. Jag skrek till av rädsla och han frågade oroligt vad det är som händer.

- Kan du komma och hämta mig vid gamla stans stora brygga?

- Ja, självklart älskling.

- Tack älskling, skynda dig! Sa jag och la på. Tjejerna tittade på mig och jag skakade oroligt.